Tappar fäste
"Jag fryser men kylan bekommer mig ej
Tröttheten håller mig vaken, smärtan betryggar ännu
Jag kan inte somna, det blixtrar framför ögonen
Försöker röra mig men min kropp är tung som bly
Jag kämpar för att inte brista, inte gå sönder ännu mer
I efterskalvet av en panikångestattack, allt kaos som är kvar
Försöker fokusera tankarna bort från döden
och se fram emot det som finns kvar
Jag vill skrika men jag har ingen luft
andetagen krampar, förvillar sig nånstans i mitt bröst
Den ena temporära lösningen efter den andra
söker efter något mer än bara ihålig tröst
Känner hur mitt liv blir meningslöst, tappar fäste
och rinner genom mina fingrar likt vatten
Försöker känna vad jag vill, känna vad jag kan göra
för att klara mig genom natten"
No comments:
Post a Comment