Monday, 11 April 2011

Nattens barn

Förmiddagspromenaderna är utbytta mot sena kvällspromenader i solnedgången istället. Mörkret dömer inte, man smälter in i skuggorna, och man möter definitivt inte någon på vägen. Lite kallt är det dock, så ikväll fick det bli två tjocktröjor under skinnrocken.

Jag skriver på en ny novell igen, fast i vampyrtemat. Borde de inte kunna ha vampyrtema på dMz någon gång? Åååhh, vad jag vill ha långt svart hår igen. Tänkte köra på svarta toningar på den svarta halvan av håret i fortsättningen, och färga utväxten till det blå lite mer sällan kanske. Köra mycket inpackningar och inte tvätta håret så ofta. Hatar att tvätta håret med schampo, så tänkte mest tvätta med balsam och vatten och bara köra schampo när jag saboterat håret med hårspray och liknande gojs. Vilket jag ändå bara gör när jag ska ut. Knapra Silica och prova nåt som heter Hårkontroll. Kanske man har långt hår till nästa vår?

Saknar Uppsala och fantiserar om att sitta inne på kyrkogården och dricka vin. Snart är det ju så varmt att man kan göra det. I alla fall på Gotland, men fastlandet hänger väl på det också snart. Och tiden går ju fortare än man tror, speciellt om man har så kass tidsuppfattning som jag har.

Undrar hur de på en begravningsbyrå skulle reagera om man kliver in där och frågar om en kista till sig själv? Har alltid velat ha en... men de är väl lite dyra kanske. I alla fall de finare.

Jag har faktiskt bra dagar numera. Men mest har jag nolldagar och ångestnätter. Gick och tänkte på det, att de allra flesta människor lever i ljus. Inte enbart ljus förstås, många har mycket mörker också, men majoriteten är ljus. Medan jag lever i mörker, och då och då smiter det in ljus. Och det är nog därför de flesta människor som inte har/haft så mycket mörker i sina liv aldrig kan förstå och nå mig. It takes one to know one, liksom. Och dessutom så har jag ju min bubbla, min aspergerbubbla eller muren som jag brukar den för i mina tankar. Som fungerar både som ett skydd och som en spärr. När jag är full så försvinner den bubblan.



Här är bilderna på katterna jag snackade om:















Nemi som gnager på sina tår.





















Tidde myser i soffan.














Flingan (som typ är ett "så-länge-namn" tills vi kommer på något hon faktiskt passar i)















Flingan igen. Hon är bara några månader gammal.

No comments:

Post a Comment